Helgen har varit bra, lugn och en total motsats mot måndagens morgon. Jag ville gå på Avatar, helt okej film, med älsklingen på söndag och bestämde mig för att åka ner på måndagen istället. Somnade alldeles försent, vaknade alldeles förtidigt. Men för en gångs skull var det inte jag som var sen i första hand, utan tåget, vilket i och för sig resulterade i att det var jag som blev sen i tredjehand.

Missade min anslutningsbuss från Gävle, och stod som ett fån på perrongen och stirrade på när den åkte förbi mig. Vandrade omkring planlöst, kikade på lite folk. Muttrade över dagens kommunaltraffik, ringde till mamma och gnällde. Ringde till Dan och gnällde. Bet ihop och slängde ut mina surt förvärvade slantar på en sista minuten biljett. Köpte en kaffe. Hatade livet.

Somnade på tåget, vaknade av Oasis i hörlurarna. Stegade ur, in på pressbyrån, springa till tunnelbanan, upp för alla trappor och in på redaktionen för att gnälla av mig. Då möts jag av Hanna som ligger på soffan. Hanna har varit på akuten i natt. Hon har Kristallsjukan. Steal my thunder. Så nu sitter jag tyst och bittert och knatar på.

Sida 1 & 2 (uppslag): Introtext och plock
Sida 3, 4: Plock & kort om inredningsbutiker i Sthlm, Gbg och Malmö
Sida 5, 6, 7: Korta & långa intervjuer blandat (ca 2 sidor Simon & Tomas samt 1 sidor "fem snabba frågor" till andra inredare)

Precis det där pysslar jag med just nu. Punkt ett är chek, punkt två är halv-check förutom pressbilderna, medan punkt tre är pågående. Det rullar på med andra ord. De flesta artiklar du gör får du den där mallen av en redaktör, och får sedan arbeta fritt runt dem. Gick för ett litet tag sedan igenom en ny idé med thomas, och så fort vår art director snyggat till reportaget lägger jag ut delar av det här.

Utöver det har dagen glidit på, vaknade i tid för första gången sen jag kom hit, kom ihåg matlåda sen första gången jag kom hit. Kort och gott; idag var första gången jag skött mig sen jag kom hit. Om 7 timmar är jag hemma i Bollnäs, förhoppningsvis kramandes med Dan. Det är typiskt det där att just när rutinerna kommer igång ska man bryta dom och åka hem. Blir dock hitresa redan på söndag.

 

 

 

 

I

 

 

 

Idag ringde Margrett, från tbschool, med den inte allt för happy informationen att jag saknar 50 poäng för att gå ut gymnasiet, borsett från mina redan pågående kurser. Addera att kontorets kaffeautomat var trasig och undergången knackar lurt på dörren. Efter att ha granskat skrivbordet efter första bästa självmordsvapen insåg jag att en macladdare, datorn, ett läpsyl, och en banan inte agerade de perfekta redskapen. Hade jag dock lyckats med en banan hade det blivit en intressant (varning: ordvits) banana-split.

Istället gick mitt dåliga humör ut över de på redaktionen, så Malin - journalist och redaktör, drog med mig ut för en tröst cigg och ett pep-talk a la "det kommer att lösa sig". Det var bra med luft, och att prata om någonting annat.
Sen var det in med nya tag. Då fröken Rensbo var på besök lunchade vi på Jensen, åt efterätt på 7-eleven. Mys!

Men just nu ligger jag i soffan, som ett Kolli, och gruvar mig för att bita i det sura äpplet och börja plugga. Grattis i förskott till Niclas förresten, världens underbaraste person som går och blir nästan-system-myndig imorgon! Grattis älskling.

Efter att jag vaknat till liv ute i hjorthagen, fått i mig kaffe, tvättat ansiktet och faktiskt rest mig upp kändes livet lite bättre än de första dagarna. Framsteg för all del! Rusade till t-banan, åkte till t-centralen där jag byter till gröna linjen. Hötorget passera och sen går jag av vid Rådmansgatan för att promenera till Sveavägen 49. Så, nu är det bara att komma och hälsa på!

Så fort de säger "Se upp för dörrarna", kan det låta lite olika beroende på dialekt och brytning, och jag drar direkta kopplingar till filmen "se upp dårarna" där de driver med det där. Idag lät det precis som att tunnelbaneföraren sa "se upp för dårarna", på något vis fick det stå för att idag skulle bli en bra dag.

Dundrar in på redaktionen, näst först där utom Hanna. Slösurfar lite, pimplar kaffe innan jag hugger in på sluttampen angående skidreportaget. Just nu är det lunchtimme, så jag och Hanna traskade ner till McDonalds och köpte lite cheeseburgare och ett paket nudlar på konsum, gourmetmat! Sen har tre personer lite som en lunchtradition att däcka inför svtplay, jag bojkottar och sitter här i stället.

Ikväll kommer Sara, my partner in crime, och det ska bli skönt. Det blir lite som att ha hemma här. Vi tänkte försöka dra ut till Söder och äta på Brasseriet, dricka lite vin och bara mysa. Sitter och kikar på klockan nu, 13:00. Bara tre och en halv timme kvar. Adjöken fröken!

Jag kommer ihåg fragment av en bok jag läst någon gång, där de beskrev tunnelbanan. Själva tunnelbananan framstod i liknande manér som ett plåtmonster som spydde ut människor på varje station innan den tog en ny tugga och absorberade horder av människor som står och väntar på perrongen. Ungefär så tänkte jag idag, en grå morgon, när jag stod och väntade på perrongen. Stockholm är nog, utan att spara på krutet, inte min stad. Staden smakar järn och ser hård ut.

Väl inne i det rullande tåget sätter sig alla på sina 50 centimter, bläddrar förstrött i en varsin metro i en monotom rörelser tills nästa station dyker upp. Monstret spyr. Monstret sväljer. Sen går det vidare. Vafan, med risk att låta som en inböling saknar jag buss 70 hemma som går en gång varannan timme med samma busschafför.

Just nu, i skrivande stund, sitter jag på redaktionen framför min mac som är bak och fram i allt. Ska hugga in på inredningsreportaget snart, men idag är en seg dag, och försöka dra med mig hanna ut till konsum runt kröken och köpa en högklassig lunch a la blåkoppen.

Jag minns den där dagen i skolan då var och en av oss blev inkallad till syon. Det kändes stort, som om att framtiden för första gången gjorde sig påmind. Jag har aldrig vetat vad jag egentligen vill gå för linje, det vet jag inte än idag. Mitt första val var i allafall en självklar miss, IB i Bollnäs, så efter ett år bytte jag till Thoren Business School i Gävle. Nu sitter jag i en soffa i Stockholm. Jag antar att i slutändan blir det sällan som man förväntat sig.

Under höstterminen hade vi obligatorisk praktik, jag sökte på ett förlag som heter "studentmedia". Studentmedia publicerar tre tidningar; Gatereport, Piraja och Studentmagasinet. Efter att de två veckorna var avslutade frågade tidningsredaktören Tomas om jag kunde tänka mig att stanna kvar på tidningen över våren, och utöver det frilansa vid behov. Därav att jag sitter i en soffa i Stockholm, hjorthagen, just nu.

Första dagen på tidningen är avklarad nu, och jag ligger i soffan som ett kolli. Försöker ta in allt och tröstäter Risen emot hemlängtan. Det var dock mysigt att stiga in på redaktionen i dag, efter en natt då jag knappt sovit. En snabb introduktion av mina nuvarande arbetskramater lyder;

Tomas Borgå: Min nuvarande mentor, har i första hand, hand om Gatereport. En lång karl med lite hår som är väldigt snäll och har samma humor som ett scrubs-avsnitt.
Petrus Iggström: Har i första hand hant om Piraja och Studentmagasinet, ser precis ut som Allan i The Hangover.
Malin Ljung: Reporter och Petrus högra hand.
Charlotte: Redaktionens mamma som tar hand om annonser och allt praktiskt tjaffs.
Hanna: Praktikant, klockren tjej ifrån Öland som tänker tvinga mig att äta kroppkakor imorgon.

Dagen har varit väldigt praktisk, och jag har fått skriva ett reportage om skidresor inför sportlovet. Det är konstigt det där, jag vet att jag behärskar svenskaspråket, ändå blir jag alltid nervös när jag börjar med ett nytt reportage. Tanken på att personer kommer att läsa och granska det man skriver är lite skrämmande. Imorgon börjar jag med en inredningsspecial och ska intervjua Simon & Tomas om allt går som det ska.

Utöver det fick jag göra min första "jag-måste-tänka-fattigt-handling" idag. Hon i kassan på konsum på andra sidan gatan kollade skeptiskt på mig när jag slängde upp mitt sjätte paket nudlar på rullbandet.

Där har ni det, mitt liv tills jag tar studenten!