Niclas: Det gör ont, men gå ändå

Skärtorsdagen har varit allt annat än till belåtenhet.
Jag vet inte om det beror på gårdagens påskbord, min lättirriterade tjocktarm, näringsdryckerna eller en skön kombination av alltihop men idag har jag plågat mig igenom timmarna. Min mage (som blivit huvudämne i alla inlägg för tillfället) har totalstrejkat och gett mig fruktansvärda smärtor. Allt jag saknat är någon som stått bredvid mig vid soffan och skrikit "krysta, krysta!".

Jag vill absolut inte avskräcka någon från näringsdryckerna, det är fantastiskt hur mycket bra som kan rymmas i en sån liten förpackning. Det faktum att de dock är en ganska ny erfarenhet för mig och min IBS-mage gör att det nog mest troligt kommer ta några dagar till innan jag vänjer mig. Just nu längtar jag som en tok efter att få känna mig hungrig igen och inte bara ett jobbigt näringsdrycksillamående som denna vecka bjudit på. Jag fick inte ens chansen att njuta fullt ut av husmors underbara sparrissoppa och hennes fantastiska kycklingpaj med soltorkade tomater. Det bara åts upp på kommando, helt känslolöst.  

Jag må vara ätstörd men mat har jag alltid förknippat med känsla och kärlek! Nästa vecka hoppas jag att jag och mina festisar kommer bättre överens, för husfridens skull.

Om åtta timmar är det snart frukostdags, den hungern kan dock inga näringsdrycker sabba så länge jag inte råkar få i mig några i sömnen.
Nattinatti.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0