Går kvällen var rolig, och välbehövd. Var ute med Emma och Tyson, gjorde Stockholm fast så gott som nyktert. Vaknade upp i morse, med en snussandes Tyson bredvid mig och nackspärr. Gick in i duschen, märker att duschmunstycket är trasigt. Försöker rätta till det och världen snurrar till. Blåhöll i handfatet tills det slutade och insåg att örat spökar nog mer än jag först trodde. Hela kroppen var febrig.

Ringde Tomas, inget svar. Senare skickade han sms, svarade att jag var sjuk. Får som svar "bakfull?"
Vilket enorm förtroende för eder allas jobbikant. I vilket fall som helst gavs jag dispans och behövde inte åka in förrän runt sextiden då redaktionen fick fashionabelt besök av Margette, Syon på Thoren Business School.

Vi satt och bläddrade lite i tidningar, jag pekade ut vad jag skrivit och vad jag gjort. Finemang. Men det kändes lite nostalgiskt, som att Tomas var min pappa som skulle sitta och lyssnar på Margrette som informerade och frågade. Mellanstadiet och utvecklingssamtal all over again.

Sen fick jag skjuts av Tomas ut till Hjorthagen, ringde till Dan, bokade hemresa och insåg att hur mycket jag än saknar personerna hemma så är hemlängtan till platsen glömd. Nu känns det som att jag kommer längta tillbaka hit istället. Den perfekta kombinationen hade dock varit om jag kunde mixa samman de båda ställen i en mixer. Så imorgon blir det inte heldag på tidningen, utan hemresa runt ett.

Men prio 1: MAT. Fläskfilégryta med ris, mumsfilibabba!