Sitter och försöker spärra upp ögonen, känner mig som en karaktär i en gammal film där de försöker spänna upp ögonlocken med tändstickor. Kom hem väldigt sent igår, runt 2 tiden, efter att ha besökt fröken Rehnsbo och försökt hjälpa henne skruva ihop IKEA-möbler. Jag tyckte det gick bra, Sara med. Inte Ingvar Kamprad skulle jag tro. Två brädor hamnade bak och fram och därav blev hela den färdiga bokhylla skev. Men den hade karaktär, det hade den. 

Vaknade runt åtta av att Sara ringde och lämpade över en hund på mig. Den skulle hålla mig sällskap medan jag pluggade, eftersom Dan är borta och jobbar. Den heter Sigurd. Dan är inte en hundmänniska och lämnade mig med diverse regler innan han åkte. Dom gav Sigurd blanka fan i. Han började med att pinka vid Dans surroundsystem. Sen försökte han tugga i sig Dans hörlurar.

Så jag slet med mig Sigurd ut på en lång promenad, vi sprang lite och lekte med snön. Han är dock bara 12 veckor så man får inte förvänta sig för mycket. Väl inne somnade han på soffan, söt som en liten ängel. Jag började plugga, vände mig om och han var borta. När jag hittade honom inne i sovrummet hade han fått tag på ett par av min trosor. Sloggi. Inget billig HM-kraffs heller. Darn.

Försökte smyga mig fram, jollrandes med rösten för att han inte skulle springa iväg. Fail. Trosorna först, Sigurd sen och sist kom jag. Ju mer jag försökte få tag på honom, ju roligare tyckte han att det var. Till slut drog jag fram hundgodiset, men inte ens det lockade mer än trosorna. Så nu sitter jag här - ett par trosor fattigare och besegrad av en Powder Puff-valp.