Åh, jag måste bara få skriva och berätta hur bra det känns just nu!
Jag kom precis ifrån dagens samtal med min behandlare, fredagens ämne var det självkänningstest som jag gjorde igår. Kortfattat var det ett ganska stort test med både ja och nej-frågor och frågor där man ska pricka in svaren i en skala. Detta för att ta reda på hur jag är som person, hur jag ser på mig själv, sjukdomen osv. Resultatet visade i alla fall precis det jag sagt och känt den senaste tiden.
Jag har visserligen vissa tendenser till ångest och sånt, men det är inget märkvärdigt eller övertagande. Detsamma gäller till exempel depression och liknande. Mitt problem är helt enkelt att jag inte riktigt kunnat fixa en viktuppgång på egen hand. Å andra sidan borde väl det också klassas som ett ganska normalt beteende? Hur många "vanliga" människor göder sig frivilligt med nöje?

Hur som helst så är alltså summan av kardemumman att vi i framtiden kommer satsa på att jag kommer ha en stabil, hälsosam och kontrollerad viktuppgång. Det är dock nödvändigt att jag är här eftersom jag har ju själv ingen aning om hur jag kommer reagera när vågen börjar peka uppåt. Hemma skulle troligtvis paniken slå till ganska omgående, ärligt talat. Här är jag omgiven av människor som vet precis hur det fungerar, hur man ska hantera eventuella situationer osv.

Jag har alltså fått ett kvitto på att jag psykiskt har kommit sjukt långt på - ganska mycket - egen hand. Och bara det känns så otroligt bra just nu. Nu ska jag fira med en stund i solen på balkongen och lyssna till fiskmåsarnas ljuvliga stämmor.

KÄRLEK!