Ikväll blev jag minsann informerad av världens sötaste Emilia att jag blivit utmanad! Utmaningen löd: Bom-bom-bom: Att jag skulle lägga upp den tionde bilden i ordningen som jag publicerade på min blogg. Så jag började gräva i arkivet och fann allt den tionde bilden som låg och väntade under November 2007. Bilden var på - hör och häpna - ett par skor! Det var på den tiden då komplicerat förhållande till mat och vikt inte existerade i mitt liv, och övriga förhållanden i form av emotionella band till andra än familj och vänner också var obefintliga. Så jag berikade mitt liv med materiella ting!

Jag kommer så väl ihåg hypen jag hade kring de där åtråvärda skorna signerade Whyred. Varje dag googlade jag dem frenetiskt och varje löning jag tjänade från mitt restaurangjobb planerade jag att lägga på de underbara dosorna. Konstigt nog köpte jag dem aldrig, kanske var jag förnuftig nog att lägga pengarna på något vettigare och troligtvis viktigare!
Det var nog troligtvis mest känslan av vilja ha något som lockade så mycket, inte just skorna i sig egentligen. Ironiskt nog såg mitt viktras och vägen dit ut på samma sätt som kärleken till det materiella. Det var aldrig målet som var tillfredsställande, det var vägen dit som gav mig mina "kickar". Jag hade i November 2007 aldrig som mitt utlimata mål att tömma mina ekonomiska tillgångar för ett par skor, och jag hade aldrig under hösten 2008 en drömvision att så småningom vilja se ut som någon från ett koncentrationsläger. Skillnaden var väl helt enkelt att jag har ett begränsat bankkonto, medan jag emellanåt har en alldeles för obegränsad beslutsamhet och envishet.

Nåja, det är lätt att vara efterklok. Huvudsaken är att man nästan alltid kan ställa saker och ting till rätta igen! Och se där, nu har ni allt fått en lektion i hur man rätt så effektivt hamnar "off-topic". Så kan det gå!

Jag skulle ha köpt dessa godingar och nöjt mig där!